Tillsammans besegrar vi cancer

Orsaker till lungcancer

Enligt beräkningar som har gjorts går 6 av 10 lungcancerfall att förebygga.

Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Rökning ökar risken för alla de olika formerna av lungcancer. Men det är särskilt tydligt för skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Rökning under behandlingen riskerar att försämra effekten av behandlingen samt ge mer biverkningar.

Passiv rökning är också en riskfaktor. Det vill säga när man inte röker själv utan utsätts för cigarettrök av andra.

Även asbest, ämnen i arbetsmiljön och joniserande strålning (till exempel radon i bostadshus) kan öka risken för lungcancer. Det gäller även bilavgaser och industriutsläpp. Särskilt om de kombineras med rökning. 

Det är till väl känt att kombinationen av asbest och rökning eller radon och rökning ger en mycket större riskökning än asbest, radon och rökning var för sig.

Kvinnornas andel bland lungcancerpatienterna ökar stadigt i takt med att de efter många års tobaksbruk kommer upp i övre medelåldern. Fler kvinnor än män insjuknar nu i sjukdomen.

Rehabilitering vid lungcancer

Redan när du fått besked om att du har lungcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.

Andnöd är något som framför allt drabbar patienter med lungcancer eller metastaser i lungorna. Eftersom andnöd är starkt ångestframkallande ska den diagnostiseras och behandlas skyndsamt.

Du bör få träffa både en fysioterapeut och en arbetsterapeut för att få råd och instruktioner om andningsteknik, hjälpmedel med mera.

Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.

Läs mer om cancerrehabilitering

Efterkontroll vid lungcancer

Om du har fått en botande behandling mot lungcancer ska du följas upp för att tidigt hitta återfall och för att få den rehabilitering som du behöver.

Hur ofta du kontrolleras varierar beroende på vilken typ av lungcancer du hade, vilket stadium den var i och vilken behandling du har fått.

Även ditt allmänna tillstånd, andra sjukdomar som du kanske har och ditt behov av rehabilitering kan påverka hur ofta du ska följas upp.

De två till tre första åren brukar kontrollerna vara lite tätare med skiktröntgen och läkarbesök. En del personer kan avsluta sina kontroller efter tre år medan andra följs upp i fem år.

Om du får nya symtom från luftvägarna som hosta eller andnöd ska du söka vård.

Du bör också söka vård om du utan anledning går ner i vikt, hostar blod, svettas nattetid, vid lunginflammation, längre tids heshet utan förklaring eller smärtor i bröstet eller skuldrorna.

Standardiserade vårdförlopp

Inom svensk sjukvård finns så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för en rad olika cancerdiagnoser. Lungcancer är en av dem. SVF är en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt det ska gå från misstanke om cancer till start av första behandling.

Syftet med SVF är att minska onödig väntan och ovisshet för den som är drabbad.

Läs om standardiserade vårdförlopp för lungcancer

Vanliga frågor & svar

Vi har samlat vanliga frågor och svar om lungcancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är hur forskningsläget ser ut.

Vanliga frågor & svar om lungcancer

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen. 

Lungcancerföreningen

Lungcancerföreningen är en ideell patientorganisation som är till för patienter och närstående. Kontaktpersonsverksamhet finns.

• Webbadress till Lungcancerföreningen 
• Telefon: 020-885533