Forskningframstegen som räddar liv

Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, konstaterar att den förbättrade överlevnaden visar på vikten av Cancerfondens arbete med att stödja den bästa forskningen.

Den forskning som får anslag omfattar hela registret, från prevention och diagnostik till behandling och rehabilitering. En viktig upptäckt på 1950-talet handlade om prevention, då man kunde koppla rökning till cancer.

– Förebyggande insatser är ju det allra mest framgångsrika, men påverkar inte överlevnaden i cancer eftersom cancern aldrig uppstår, säger Klas Kärre.  

Inom diagnostiken har ett avgörande steg för bättre överlevnad varit mammografi vid bröstcancer. Här var det bland annat svenska studier som övertygade om metodens effektivitet.

– Införandet av mammografiscreening 1986 innebär att bröstcancer oftast hittas tidigare vilket ökar överlevnaden. Screeningen fångar upp mer än häften av alla fall av bröstcancer, säger han.

 

Forskning är som ett pussel

Vad gäller behandling vid cancer består grundpelarna i dag av kirurgi, strålbehandling, cytostatika och annan läkemedelsbehandling – samt immunterapi.

– Behandlingsforskning går ofta att beskriva som ett pussel, där bit för bit läggs ihop. På sikt framträder då de stora framgångarna, vilket vi sett på alla dessa områden, säger Klas Kärre.

Cytostatika var ett enormt genombrott.

Inom kirurgin var en viktig upptäckt att det gick att kontrollera tumörspridning vid bröstcancer genom att analysera den närmast liggande lymfkörteln, den så kallade portvaktskörteln. Vid cancer i tjock- och ändtarmen har svenska forskare noggrant studerat i vilken ordning som patienter ska få strålning och kirurgi.

– Detta innebär att fler patienter överlever och samtidigt får bättre livskvalitet, säger Klas Kärre.

Inom strålningsbehandling har ett viktigt steg varit utvecklingen av protonstrålbehandlingen. Denna går att rikta mer exakt, vilket ger effektivare behandling och mindre biverkningar, inte minst hos barn.

Han lyfter även utvecklingen av cytostatika, som först började användas under andra världskriget.

– Cytostatika ses i dag som en ”arbetshäst” inom cancerbehandling. Innan fanns bara kirurgi och strålning att ta till, så detta var ett enormt genombrott, säger han.  

Cytostatika framgångsrik i behandling

Cytostatika var särskilt framgångsrika vid leukemier, men även som tilläggsbehandling vid bröstcancer.  

– I många studier har också olika kombinationer av två eller fler cytostatika provats ut för att ge så effektiv behandling som möjligt. Det är ett typexempel på ett av alla små steg som är mycket viktiga för att fler ska överleva bland stora grupper patienter, säger han.   

Men det finns också exempel på när en enstaka upptäckt ändrat förutsättningarna. Så var det vid testikelcancer som på 1950- och 60-talet dödade nio av tio män som drabbades.  

År 1964 upptäcktes av en slump att en molekyl kallad cisplatin, som bland annat innehåller platina, kunde hämma celldelning. Tio års intensiv forskning slog fast att cisplatin kunde fungera utmärkt mot just testikelcancer, vilket har bidragit till att nio av tio överlever i dag.   

Nu kan vi rikta behandlingen mer specifikt.

Andra viktiga behandlingssteg togs 1973 då den första benmärgstransplantationen mot akut leukemi genomfördes i Sverige. I dag kallas denna botande behandling för stamcellstransplantation.  

Under 1970-talet utvecklades också den Nobelprisbelönade tekniken för att tillverka så kallade monoklonala antikroppar riktade mot ett specifikt mål. Begreppet ”monoklonala” betyder att antikropparna är identiska och kommer från samma klon. På 1990-talet ledde detta fram till läkemedlet Herceptin (substansen trastuzumab). Det ges till patienter med den typ av bröstcancer som beror på felaktig reglering av en receptor, kallad HER2.

Målsökande läkemedel

I dag finns över 30 olika monoklonala antikroppar registrerade som läkemedel mot olika cancerformer. De är alla ”målsökande”, alltså riktade mot en viss målmolekyl på cancercellerna.

Men den första målsökande behandlingen utvecklades redan under 1980-talet då man kunde visa att tumörcellerna vid vissa slags bröstcancer hade en speciell mottagare på sin yta, den så kallade östrogenreceptorn.  

– Det innebar att det gick att identifiera de kvinnor som hade nytta av behandling med östrogendämpande läkemedel, som tamoxifen. Det var den första precisionsbehandlingen, säger Klas Kärre.

Han lyfter också utvecklingen av allt bättre metoder för att avläsa arvsmassan. Det omfattande HUGO-projektet innebar att hela den mänskliga arvsmassan analyserades i ett mödosamt, internationellt samarbete. Efter 13 år blev det klart 2003 och bidrog till utvecklingen av snabba och billiga analysmetoder.

– Nu går det att på en dag ta reda på hur en persons arvsmassa ser ut och vilka mutationer som finns i en persons tumörceller. Det gör att det går att rikta behandlingen mer specifikt, exempelvis vid olika slags blodcancer, säger han.

En annan viktig upptäckt var att celler har speciella reparationssystem som lagar arvsmassan då den går sönder, vilket sker hela tiden. Detta beskrevs först av den svenska forskaren Tomas Lindahl som fick Nobelpriset i kemi 2015. 

Stegvis avslöjande

Svenska forskare har även varit med och tagit fram så kallade PARP-hämmare. Dessa blockerar DNA-reparation hos tumörceller som bär på förändringar i de så kallade BRCA1- och BRCA2-generna. Det gör att tumörcellerna lagrar så många mutationer att de till slut dör. Denna typ av målsökande behandling ges mot bröst- och äggstockscancer.

Ett paradexempel på nyfikenhetsdriven grundforskning.

En forskningsupptäckt som Klas Kärre beskriver som extra imponerande handlar om ett stegvis avslöjande. Vid blodcancerformen myeloisk leukemi upptäckte forskare i Philadelphia redan i slutet av 50-talet att patienterna hade en ovanligt stor kromosom i leukemicellerna. Denna benämndes Philadelphia-kromosom, och tio år senare visades att den uppstod genom att delar av kromosom 9 hade flyttats över till kromosom 22. Det nya protein som den gav upphov till var ett kinas, som är en viktig spelare när det gäller signalering som påverkar tillväxt av cancerceller. För att hindra detta skapade forskarna en liten molekyl som blockerade kinasets verkan.   

Andra kinashämmare som används i dag är ALK-hämmare mot lungcancer, och BTK-hämmare vid viss slags blodcancer.

När det gäller de viktiga immunbehandlingarna, där kroppens eget immunförsvar tas till hjälp för att bekämpa cancern, banade en rad grundläggande upptäckter under andra hälften av 1900-talet väg för nya angreppssätt. Som när svenska forskare på 60-talet kunde visa att det fanns olika typer av så kallade tumörantigener, alltså främmande ämnen på tumörceller som kan utgöra mål för attack.

Naturliga mördarceller

År 1975 upptäckte svenska forskare också att det fanns naturliga mördarceller, NK-celler, som är ett slags vita blodkroppar som kan angripa tumörceller.  

– I dag pågår mycket forskning för att genetiskt modifiera dem så att de bättre kan hitta och döda tumörceller, säger han.

På liknande vis kan även T-celler modifieras, ett annat slags vita blodkroppar som också kan döda tumörceller. Då skapas så kallade CAR-T-celler. Dessa används i dag som behandling och är effektiva mot olika slags blodcancer, men provas i studier även mot andra cancerformer.

År 2018 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till forskare som under 1990-talet upptäckte att immunsystemets förmåga att attackera cancerceller kan effektiviseras genom att lätta på bromsar som annars hämmar T-cellerna. Detta arbete gav upphov till så kallad checkpoint-behandling, som började användas under 2010-talet. Klas Kärre, som själv forskar inom immunologifältet, beskriver det som ett av hans favoritgenombrott.

– Det är ett paradexempel på nyfikenhetsdriven grundforskning inom immunologin som fått enorm klinisk nytta. Behandlingen innebär att hälften av alla med spridd hudcancer, melanom, som tidigare hade mycket dålig prognos, i dag överlever.   

Cancer är en grupp sjukdomar

Klas Kärre poängterar att cancer inte är en enda sjukdom, utan en grupp sjukdomar med en gemensam nämnare.  

– Därför döljer ökningen av den genomsnittliga överlevnaden att det är stor skillnad mellan olika diagnoser, säger han.

Vid cancer i bukspottkörtel är den relativa 10-årsöverlevnaden 8 procent och för lungcancer 20 procent.

– En cancer som växer djupt inne i kroppen och inte ger symtom är svår att upptäcka i tid. Lungcancer ger symtom som hosta, men det gör ju luftvägsinfektioner också, säger han.

En annan faktor är hur snabbt det bildas metastaser.   

– Cancer i bukspottkörteln verkar ha biologisk benägenhet att sprida sig väldigt tidigt, säger Klas Kärre.

Söka markör i blodet

För bättre resultat behövs nya sätt att fånga cancern tidigt.  

– Man kan tänka sig att det går att utveckla tekniker för att screena personer i riskgruppen och hitta någon markör i blodet som signalerar att en cancer är på gång, säger han.

Ett sådant spår är att leta efter DNA som cancerceller släppt ifrån sig. Här pågår mycket forskning. Ett sätt att få bukt med svårbehandlad cancer är också att kombinera olika befintliga angreppssätt.

– I enstaka fall har patienter med viss slags lungcancer som inledningsvis inte svarar på immunterapi, börjat göra det efter att de fått strålbehandling. Men här behövs mer forskning, säger han (se separat artikel).

Slutligen lyfter han vikten av forskning om rehabilitering och lindrande behandling.

– Det är jätteviktigt för att minska kvarvarande biverkningar, som smärta, extrem trötthet/fatigue eller störda funktioner i olika delar av kroppen. Att fler personer överlever innebär att många lever länge med sin cancer och då ska livskvaliteten vara så hög som möjligt, säger Klas Kärre.

---

FAKTA/Överlevnad i cancer

 

• När Cancerfonden grundades 1951 överlevde bara 30 procent av de som fick en cancerdiagnos. I början av 1980-talet levde 35 procent av männen och 46 procent av kvinnorna 10 år efter att de fått en cancerdiagnos. I dag är den relativa 10-årsöverlevanden 74 procent för män och 72 för kvinnor.

 

• För vissa diagnoser har utvecklingen varit dramatisk. År 1980 överlevde 37 procent av de som fick prostatacancer 10 år, i dag gör 86 procent det. För bröstcancer hos kvinnor överlevde då 58 procent, i dag 87 procent.

• För andra diagnoser har utvecklingen gått långsammare. Hit räknas exempelvis cancer i bukspottkörteln, där 8 procent överlever 10 år och lungcancer där 20 procent lever 10 år efter diagnos.

 

///

 

FAKTA/Framsteg över tid vid olika diagnoser

 

Här finns en tidslinje över genombrott inom cancer allmänt:
https://www.cancerfonden.se/forskning/tidslinje-cancer

 

Här finns fler tidslinjer om hur det ser ut för specifika cancerformer:

 

Livmoderhalscancer:  

https://www.cancerfonden.se/forskning/tidslinje-livmoderhalscancer

 

Prostatacancer:  

https://www.cancerfonden.se/forskning/tidslinje-prostatacancer

 

Bröstcancer:  

https://www.cancerfonden.se/forskning/tidslinje-brostcancer

 

Testikelcancer:  

https://www.cancerfonden.se/forskning/tidslinje-testikelcancer

 

Blodcancer:  

https://www.cancerfonden.se/forskning/tidslinje-blodcancer