Ny behandling vid svår leukemi

Mattias Carlsten arbetar dels som läkare och dels forskar han om hur kroppens eget immunförsvar kan användas för att bekämpa cancer i blodet. Resultaten är hittills lovande. 16 patienter som var svårt sjuka i en aggressiv form av leukemi och bedömdes bara ha några månader kvar att leva fick genomgå en behandling med immunceller som donerats från nära släktingar. 

– Att ge celler är ungefär samma sak som att ge blod, säger Mattias Carlsten. 

Stark motivation att forska vidare 

Innan cellerna kan ges till patientenen måste de renas från eventuella bakterier och virus. Därefter får patienterna immuncellerna i ett dropp. Fem av dem blev då så pass starka att de klarade att genomgå en benmärgstransplantation vilket gjorde att de i dag är friskförklarade. 

– Jag vårdade själv flera av de sjuka när de bara hade någon månad kvar att leva. Så fick de immunceller och ett år senare möter jag dem och då är de friska. Det är den största belöning man kan få. Det gör också att jag tror ännu mer på det jag gör och att motivationen att forska vidare blir ännu starkare. 

Minskad risk för återfall 

Cellerna är så kallade NK-celler som är ett av kroppens viktigaste försvar mot virus och bakterier. I första hand är det vid leukemi som metoden kan användas men teoretiskt kan behandlingen användas vid alla typer av cancer.

– Vi utnyttjar de goda komponenterna i immunförsvaret och det gör att behandlingssvaret blir bättre och biverkningarna färre. Det gör också att risken minskar för att cancern ska komma tillbaka. 

Metod som skonar friska celler 

Nu får han 800 000 kronor per år under tre år av Cancerfonden för att förfina behandlingen som de 16 patienterna fick pröva. I det här steget arbetar han med patienternas egna NK- celler. De tas ut ur kroppen och manipuleras i laboratorium för att programmeras att söka sig till den del av kroppen där cancern finns och därmed skona de friska cellerna.  En metod som Mattias Carlsens forskargrupp i stort sett är ensamma om i världen att behärska.

– Forskningen om immunterapi har exploderat runt om världen. Men det finns ingen jag känner till som programmerar cellerna att vandra till särskilda organ som vi gör. Än så länge arbetar vi med laboratorieförsök men inom fem år hoppas jag att vi börjat pröva metoden på patienter, berättar han. 

Likheter med Nobelpriset i medicin 

Det finns likheter mellan Mattias Carlstens forskning och den forskning som 2018 tilldelades Nobelpriset i medicin. Skillnaden är att de prisbelönta forskarna intresserar sig för hur immunförsvaret kan manipuleras så att tumörcellerna inte kan undvika att attackeras av immunceller – något som tumörceller annars gör. Medan Mattias Carlsten alltså riktat in sig på hur cellerna kan målstyras till tumörerna.

– Man skulle kunna tänka sig att kombinera det tillvägagångssätt jag forskar på med den forskning som Nobelpristagarna utvecklat, säger Mattias Carlsten.

Fick upp ögonen för experiment 

En drivkraft för honom är att göra det bättre för andra människor och jobbet är mer en livsstil än ett arbete. Men att Mattias Carlsten skulle bli cancerforskare var inget han trodde när han växte upp. Först skulle han bli bagare och kock – eftersom kemi var kul och mat är gott. Sedan bestämde han sig för att designa instrumentpaneler i bilar – väldigt konstigt egentligen, kommenterar han i dag.

Men när hans gymnasielärare tog med ett fryst älghuvud till lektionen vände allt. Dissekera var fascinerande och biologi kul.  Så småningom ledde det till att han fick delta i forskarskolor och träffa verksamma forskare.

– Jag fick upp ögonen för att göra experiment, komma på idéer och sedan testa dem. Men kanske allra mest fick jag möjlighet att utmana mig själv. Då insåg jag att jag ville bli läkare, men tätt kopplat till forskning. 

Förhoppningen är att hålla cancern borta 

Drömmen är att patienter ska få slippa dagens behandlingar med strålning och cellgifter som för att kunna bota samtidigt är väldigt påfrestande.

– Med en immunterapibehandling får man dropp under en timme och sedan går man hem. Det är en enorm skillnad för patienten, för de anhöriga och även för samhället eftersom cellgiftsbehandlingarna kräver väldigt mycket sjukvårdstid. Förhoppningsvis kan immunterapi också göra att kroppen på egen hand klarar av att hålla cancern borta under lång tid efter det att behandlingen är avslutad, säger Mattias Carlsten. 

---

Läs mer om anslagsomgången 2018