När en cancerbehandling har avslutats följs man ofta upp på regelbundna kontroller en tid efteråt. Syftet är att se hur man mår, upptäcka och lindra biverkningar och kunna ge stöd vid behov av rehabilitering. Det handlar också om att tidigt upptäcka tecken på eventuella återfall.

Man sitter i väntrum
Hur ofta kontroller behövs skiljer sig åt mellan olika cancerformer och behandlingar. Foto: Edis Potori

Hur ofta går man på kontroller?

Hur ofta man behöver gå på uppföljande kontroller varierar. Det beror på vilken cancerform man har haft, vilken behandling man har fått, syftet med behandlingen och hur man mår efteråt.

När behandlingens syfte har varit att bota cancern är det vanligt att kontrollerna sker lite tätare i början för att sedan glesas ut om allt ser bra ut.

Om cancern inte går att bota kallas man till regelbundna kontroller för att följa sjukdomens utveckling. Hur ofta man behöver gå på kontroll kan variera över tid beroende på hur man mår och hur sjukdomsförloppet ser ut.

Vad brukar ingå i kontroller?

Vad som ingår i de uppföljande kontrollerna kan skilja sig åt för olika cancerformer och från person till person. 

Här är några av de vanligaste kontrollerna:

Bilddiagnostik

Många cancerformer följs upp med olika typer av regelbundna röntgenundersökningar.

Det handlar oftast om datortomografi, skiktröntgen, men det kan också vara andra typer av bilddiagnostik som mammografi, PET-kamera eller magnetkameraundersökning.

Blodprov

De flesta som har gått igenom en cancerbehandling får lämna blodprover i samband med uppföljande kontroller.

Det kan vara för att se att blodkropparna återhämtar sig efter en cytostatikabehandling och för att se att lever och njurar fungerar som de ska.

Många blodcancersjukdomar följs upp med hjälp av blodprover för att kunna upptäcka eventuella återfall.

Vid en del cancerformer används blodprover för att följa så kallade tumörmarkörer. Det är ämnen i blodet som kan visa om sjukomen är stabil, har förändrats eller om det finns tecken på återfall.

Läkarundersökning

De första kontrollerna brukar ofta också bestå av en läkarundersökning. Vad som undersöks beror på vilken cancerform man har eller har haft.

Läkarundersökningen kan till exempel bestå av att känna på kroppen efter knölar där tumören har suttit eller i närliggande lymfkörtlar, lyssna på hjärta och lungor eller inspektera huden efter en hudcancer.

Läkarsamtal

Efter kontrollerna träffar man läkaren för att få svar på sin röntgen och sina blodprover. 

Det är viktigt att du berättar för läkaren hur du mår, om du har några besvär efter behandlingen eller har symtom som du inte vet vad de kan bero på. Skriv gärna upp frågor du har, så att de inte glöms bort.

När kontrollerna sker mer sällan och risken för återfall minskar kan läkarsamtalet övergå till att bara bestå av ett brev där läkaren meddelar svaren på dina undersökningar.

Hur länge går man på kontroller?

Det vanligaste är att man följs upp under fem år.

Det finns dock cancersjukdomar där man avslutar uppföljningen tidigare och andra där man följs upp under längre tid.

Ge en gåva så att fler överlever cancer

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.