Ångest och cancer
Det är vanligt att uppleva stark ångest när man själv eller en person som står en nära får en cancerdiagnos. Tanken på cancer och den osäkerhet som följer med sjukdomen kan vara överväldigande och skrämmande för många människor.
Vad är ångest?
Ångest är en stark känsla av oro, rädsla eller obehag. Det kan vara en känsla av att något är fel eller att man inte kan hantera en situation.
Ångest kan vara både fysisk och psykisk och kan påverka ens tankar, känslor och beteende på olika sätt.
Det är viktigt att söka stöd och hjälp om man upplever ångest, eftersom det finns olika sätt att hantera och behandla det på.
Ångest över cancer
När man hittar en knöl på kroppen, blod i avföringen, har huvudvärk eller ont i magen är det vanligt att man googlar och söker svar på vad man hittat.
Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och många symptom kan vara samma som för andra sjukdomar. Att googla sina symtom kan skapa oro över att symtomen är cancerrelaterade men det är mer troligt att det inte är det.
Det är alltid viktigt att kontakta din vårdcentral om du har ett symptom som inte försvinner eller som förvärras.
Ångest är också vanligt i olika faser av en cancersjukdom. Man kan ha ångest över besked, provtagningar, behandling eller för framtiden. Ångesten handlar då ofta över förlust av kontroll, en kontroll man kan vara van att ha när man är frisk.
Det är viktigt att veta att det är normalt att känna ångest i en sådan situation, och att det finns stöd och resurser tillgängliga för att hjälpa till att hantera dessa känslor.
Ångesten kan vara handla om olika delar av sjukdomen, inklusive rädsla för behandlingens konsekvenser, oro för framtiden, eller tankar om dödlighet och förlust av kontroll.
Hur känns ångest?
Ångest kan kännas på olika sätt för olika människor. För vissa kan det vara en känsla av kvävande oro eller rädsla som trycker på bröstet.
Andra kan uppleva det som en konstant klump i magen eller som en känsla av att vara överväldigad. Ibland kan ångest också kännas fysiskt, med symptom som hjärtklappning, svettningar, skakningar eller svårigheter att andas.
Ångest är en upplevelse som kan variera i styrka och frekvens beroende på vem man är och i vilket sammanhang man är i.
Vad händer fysiskt i kroppen vid ångest?
Vid ångest aktiveras kroppens kämpa eller fly-respons, eller "fight-or-flight"-respons, som det också kallas.
När det händer frigörs stresshormoner som adrenalin och kortisol i kroppen.
Det är hormoner som ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket för att öka kroppens beredskap att hantera hotande situationer.
Andra symtom på ångest kan vara:
- Hjärtat slår snabbare – musklerna behöver mer blod och hjärtat slår snabbare för att pumpa ut blodet i kroppen.
- Yrsel och svindel – förändringar i blodtrycket gör att man känner sig yr och matt.
- Andningsbesvär – andningen kan bli snabbare och grundare.
- Muskelspänningar – kroppen kan reagera genom att spänna muskler. Det kan leda till huvdvärk eller smärta i axlar och rygg.
- Magbesvär – ångest kan påverka magen och tarmarna och gör att man mår illa, får ont i magen eller får diarré.
Fysiska reaktioner är en del av kroppens naturliga svar på stress och fara.
Problemet uppstår när ångesten blir överväldigande eller långvarig. Då kan den leda till negativa effekter på hälsan om det inte hanteras på ett effektivt sätt.
När ska man söka hjälp för ångest?
Om ångesten påverkar förmågan att fungera i vardagen, gör att du inte längre kan göra saker du tidigare tyckte var roligt eller är återkommande kan det vara bra att prata med din vårdcentral eller ringa till Cancerlinjen och prata med en erfaren sjuksköterska.
Genom att söka vård för ångest kan man få stöd, råd och behandling som kan ge hjälpa att hantera symtom och förbättra livskvaliteten.
Det finns olika behandlingsalternativ som terapi, medicinering och andra metoder. Att söka hjälp är ett viktigt steg mot att återvinna kontrollen och kunna hitta tillbaka till ett normalt liv.
Hur ska jag hjälpa en närstående som har ångest?
Det finns flera sätt att hjälpa en anhörig eller vän med ångest. Ofta kan det upplevas som hjälpsamt om du lyssnar aktivt, gärna utomhus under en promenad eller kanske på en parkbänk.
Alla är olika och behöver olika former av stöd eller hjälp. Var lyhörd och erbjud den hjälp personen behöver, den behöver inte vara samma som du själv hade velat ha.
Om ångesten blir långvarig eller svår att hantera kan det vara bra att ge din närstående hjälp med att söka professionell hjälp från en läkare, terapeut eller psykolog.
Var tålmodig. Att hantera ångest kan vara en långvarig process, så var tålmodig och ge din vän eller anhörig tid och utrymme att hantera sina känslor på sitt eget sätt.
Frågor och svar om ångest
Katja Norberg är legitimerad sjuksköterska sakkunnig i onkologi och arbetar i Cancerlinjen. Hon och hennes kollegor har stor erfarenhet av att svara både på medicinska och psykologiska frågor relaterade till sjukdom och ångest.
Får Cancerlinjen många frågor om cancerrelaterad ångest?
– Ja, ungefär 20 procent av frågorna som kommer till Cancerlinjen handlar om oro och ångest.
Är det vanligt att ha ångest för cancer, oavsett om man är drabbad eller anhörig?
– Det är vanligt att få ångest i samband med cancerdiagnos, oavsett om man är patient eller anhörig. Jag skulle säga att det är lite vanligare att anhöriga hör av sig med oro och ångest kring cancersjukdomen.
– Ångest kan kännas och uttryckas på olika sätt, det kan vara egen ångest för att drabbas av cancer, men oftast handlar det om ångest kring hela situationen, brist på information, frustration och maktlöshet inför cancer samt ängslighet inför vad som kan komma.
Skiljer sig ångest beroende på kön eller ålder hos de som ringer?
– Vi vet att det tre gånger vanligare att kvinnor pratar om ångest än att män gör det. Kvinnor pratar oftast om mer generell ångest, dvs. att det finns flera aspekter av sjukdomen som skapar ångest.
– Män söker ofta konkreta svar, ångesten kommer sällan i början av samtalet med män. Min känsla är att ångesten är vanligare när man är yngre, vilket kan vara helt naturligt.
Vilka frågor är det vanligt att man ställer kring ångest som drabbad eller anhörig?
– Kvinnor kan vara lite mer raka och börja samtalet med "jag har sån ångest, jag vet inte vad jag ska göra". Det är lättare då att ställa följdfrågor och hitta vad som orsakar ångesten mest.
– Män börjar oftare med frågor om sjukdomen och behandlingen och sen i samtalet kan det komma att det finns stor oro kring exempelvis prognos, behandling och ofta ångesten kring sin anhörigas sjukdom.
– I tidigare undersökningar Cancerfonden gjort har vi sett att inom gruppen närstående pratar kvinnor oftare om sin familj och människor runt om, medan män i större utsträckning pratade om sin partners sjukdom och oro kring det. Frågor kan vara ganska lika oavsett från vem de kommer, skillnaden ligger i hur man uttrycker sina känslor och tankar.
Kan ångesten kring en cancerdiagnos eller anhörig som är drabbad förändras över tid?
– Ångest, som alla andra våra känslor, kan förändras över tid. Vilken riktning ångesten tar beror både på individuella egenskaper och på hur sjukdomen utvecklas. Att bli frisk från cancer betyder tyvärr inte alltid att ångesten minskar. Det kan gå i vågor och förstärkas vid uppföljningstillfällen.
– Ibland kan ångesten vara starkare långt efter behandlingen är avslutad, det är inte ovanligt att man börjar oroa sig för återfall eller andra cancertyper.
– Om man lever med cancer länge, kan ångesten i vissa fall vara lite starkare i början av sjukdomen, men minskar något med tiden, då man accepterar sin situation och bearbetar cancersjukdomen med tiden. Det gäller både patienterna och närstående.
Vilka råd brukar ni ge någon med ångest?
– Vi brukar i första hand lyssna. Genom att ställa frågor om personens känslor och vad som triggar igång känslorna kan vi hjälpa till att hitta svar på vad ångesten beror på och på det sättet även ge förslag på vad man kan göra.
– Oftast är det ovisshet som skapar stor ångest. Ibland kan vi genom att svara på frågor minska ångesten något. Ibland kommer vi fram att vi inte kan göra något åt det som orsakar ångesten, då brukar vi råda personerna att försöka avleda känslan så hjärnan får vila från det negativa. Det kan man göra genom att göra saker och aktiviteter man får energi av.
– Det finns många olika sätt man kan minska ångesten, men jag tror att mycket ligger i att lyssna på personen, bekräfta att hon/han inte är ensam och ge liten push i rätt riktning - oftast har människor färdiga svar, de behöver bara lite hjälp för att sätta ord på det de själva tänker.
När ska man söka hjälp av vården med sin ångest?
– Om man har stark ångest som inte går över, rekommenderar vi att personen vänder sig till vården för mer professionell hjälp. Det kan vara en onkologisk mottagning som kan remittera till terapi. För närstående är det oftast vårdcentralen som gäller. I primärvården görs en bedömning kring vilken typ av hjälp personen behöver och om remiss till annan enhet behövs.
– Ibland hänvisar vi också till andra organisationer om personen som kontaktar oss vill få kontakt med någon som har varit i en liknande situation. Det finns till exempel patientföreningar och stödpersoner som kan hjälpa.
Hittade du informationen du sökte?
Livet med cancer
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
