Alkohol och cancer

Alkohol och dess verkan – mer än bara ett individuellt ansvar.

Alkohol är en betydande riskfaktor för minst sju cancerformer och orsakar årligen över 2 000 cancerfall i Sverige. Risken ökar redan vid låg konsumtion, och det finns ingen säker nedre gräns. För att minska risken för cancer är det bäst att inte dricka alkohol alls eller att begränsa intaget så mycket som möjligt.

Hur hänger allt ihop?

Det ämne som bildas när alkohol bryts ned i kroppen heter acetaldehyd och är direkt giftigt och cancerframkallande. Alkohol innehåller dessutom stora mängder kalorier. Det innebär att en hög konsumtion lätt leder till övervikt, vilket i sin tur ökar risken för fetmarelaterad cancer.

Det behövs inget missbruk, eller ens riskbruk, för att cancerrisken ska öka. Den stora riskökningen för flera cancerformer uppkommer visserligen vid en relativt hög konsumtion. Men åtminstone när det gäller bröstcancer ökar den redan vid ett glas per dag och växer successivt med ökat intag.

Det finns alltså ingen ”säker” alkoholkonsumtion med avseende på cancerrisk.

Kopplingen mellan alkohol och cancer är som starkast när det gäller cancer i bröst, huvud-hals, lever och gallväg, matstrupe och tjock- och ändtarm.

Alkohol ökar risken för flera cancersjukdomar

Vad kan du göra själv?

Ju högre intag, desto högre är risken för cancer. För att minska risken att drabbas av cancer är det bäst att inte dricka alkohol alls.

En viktig aspekt när man talar om alkoholbruk är skillnaderna mellan män och kvinnor. Kvinnor riskerar mer med ett högt alkoholintag än män, vilket kan förklaras av fysiologiska och hormonella skillnader mellan könen.

Kvinnor väger i genomsnitt mindre än män och har mindre muskelmassa men mer fett. Kvinnor har också andra hormonsystem än män vilket bland annat påverkar nedbrytningen av alkohol.

Kontakta alkohollinjen på 020-84 44 48, surfa in på alkohollinjen.se eller besök din vårdcentral.

Vill du testa dina alkoholvanor? Besök alkoholprofilen.se

Hur påverkar samhället dina val?

Hur mycket alkohol vi dricker påverkas inte bara av våra egna val. Våra alkoholvanor formas också av samhället omkring oss – av vilka produkter som finns tillgängliga, vad de kostar och hur de marknadsförs.

Forskning visar att alkoholkonsumtionen i befolkningen påverkas av politiska beslut. När alkohol blir billigare och mer lättillgänglig ökar konsumtionen. När priset höjs eller tillgängligheten begränsas minskar den. Därför är alkoholpolitik ett viktigt verktyg för att förebygga cancer.

I Sverige bidrar bland annat alkoholskatter, åldersgränser och Systembolagets detaljhandelsmonopol till att hålla nere alkoholkonsumtionen. Dessa åtgärder har stöd i forskning och rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO) som effektiva sätt att minska alkoholrelaterade skador.

Även marknadsföring påverkar våra alkoholvanor. Reklam kan bidra till att normalisera alkoholkonsumtion och uppmuntra till ökad konsumtion, särskilt bland unga. Regler för marknadsföring är därför en viktig del av det förebyggande arbetet.

Alkohol ökar risken för minst sju olika cancerformer, bland annat bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer samt cancer i munhåla, svalg, matstrupe och lever. Risken ökar redan vid låg konsumtion och det finns ingen säker nedre gräns när det gäller alkohol och cancer.

För att minska antalet cancerfall behövs därför både kunskap och samhällsåtgärder. Genom att skapa miljöer där det är lättare att dricka mindre kan samhället bidra till att förebygga cancer och förbättra folkhälsan.

Det här gör Cancerfonden

Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men vi behöver också ha förutsättningar på samhällsnivå för alla att kunna leva hälsosamt.

Vi arbetar både med att finansiera forskning inom prevention, påverka folkhälsopolitiken och i olika dedikerade projekt.

Vi påverkar politiken

För att förbättra våra matvanor och förebygga både obesitas och cancer behövs insatser på samhällsnivå som skapar en mer hälsosam matmiljö.

Pris, utbud och marknadsföring är några av de faktorer som styr våra matval idag. Här finns goda möjligheter för regeringen, regionerna och kommunerna att göra det enklare att göra hälsosamma val, exempelvis genom att reglera utbud i offentliga verksamheter, använda ekonomiska styrmedel och begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel - inte minst till barn och unga.

Cancerfonden föreslår bland annat:

Inför en EU-standard för märkning av hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Förbjud marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för.
Anta mål för hälsosam livsmedelskonsumtion och ta fram en nationell handlingsplan för hälsosamma matvanor.
Använd ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor - kombinationen av skatter och subventioner är mest effektiv
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att utveckla en obligatorisk märkning för hälsosam och ohälsosam mat.
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att årligen följa upp branschens socker- och saltsänkningsinitiativ. Regionerna och kommunerna ska ta fram och implementera hälsofrämjande policys för upphandling av mat i offentliga verksamheter. Inför förbud för reklam för ohälsosamma livsmedel i kollektivtrafiken.

Sluta supa

Idén till Sagasagors hälsosamtal föddes 2019 av Cancerfonden och Generation Pep. Vi samlade experter från både forskning och professionen, som förskolan, tandvården och barnhälsovården.

Mellan 2019 och 2025 utvecklade vi ett kostnadsfritt, barncentrerat material om hälsa för barnhälsovården, tandvården, förskola och skola. Konceptet är i linje med barnkonventionen och Socialstyrelsens kommande nationella hälsoprogram för barn och unga, där samarbete och tidiga insatser för barns hälsa står i fokus.

Läs mer om Saga Sagor

Drick och var glad

Tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Hjärt-Lungfonden har vi utvecklat ett nytt verktyg som visar hur levnadsvanor påverkar risken att drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Genom simuleringar går det att förutse effekten av förebyggande insatser på sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet. Verktyget, kallat NCDSim, gör det möjligt att modellera hur olika riskfaktorer påverkar folkhälsan på lång sikt. Användaren kan simulera hur förändringar i till exempel rökning eller saltintag skulle påverka antalet insjuknade och samhällets vårdkostnader.

Läs mer om simuleringarna