Fysisk aktivitet och cancer

Fysisk aktivitet och dess verkan – mer än bara ett individuellt ansvar.

Dagens samhälle, med mindre fysiskt ansträngande arbeten och mer stillasittande fritid, slår hårt mot folkhälsan. Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för cancer.

Hur hänger allt ihop?

Fysisk aktivitet minskar risken för flera cancerformer genom att påverka kroppen på flera olika sätt. Även om alla mekanismer ännu inte är helt klarlagda finns det flera troliga förklaringar.

En viktig effekt är att maten passerar snabbare genom tarmen. Då minskar kontakttiden mellan tarmväggen och skadliga ämnen från exempelvis alkohol, rött kött och charkuterier, vilket kan minska risken för tjock- och ändtarmscancer.

Fysisk aktivitet påverkar också hormonnivåerna i kroppen. Hos kvinnor kan träning sänka nivåerna av östrogen, ett hormon som kan stimulera utvecklingen av bröst- och livmoderkroppscancer. Dessutom kan fysisk aktivitet minska mängden insulin i blodet. Eftersom insulin kan främja celltillväxt kan lägre nivåer bidra till att motverka cancerutveckling.

Träning kan även bidra till att minska kronisk inflammation, som annars kan öka risken för skador på celler och okontrollerad celldelning. Forskning tyder också på att fysisk aktivitet stärker immunförsvaret genom att öka aktiviteten hos immunceller som kan upptäcka och förstöra tumörceller.

Slutligen finns det studier som visar att fysisk aktivitet kan förbättra kroppens förmåga att reparera skador i DNA, vilket är viktigt eftersom bristande DNA-reparation är en faktor bakom många cancerformer.

Sammantaget verkar fysisk aktivitet skydda mot cancer genom att påverka tarmfunktion, hormoner, inflammation, immunförsvar och kroppens reparationssystem. Ju mer man rör sig, desto större blir de positiva effekterna.

Vad kan du göra själv?

Begränsa stillasittandet och sträva efter att utöva medelintensiv fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan eller högintensiv fysisk aktivitet minst 75 minuter i veckan, fördelat på de flesta av veckans dagar.

All rörelse räknas och ju mer du rör dig desto bättre är det.

Har du ett stillasittande jobb är det extra viktigt att aktivt försöka få in fysisk aktivitet i vardagen genom att gå i trappor, ha stå- och gåmöten, gå eller cykla till jobbet och röra dig på fritiden.

Medelintensiv träning

Aktiviteter som räknas som medelintensiva är till exempel en rask promenad, cykling, hushållssysslor, trädgårdsarbete, simning och dans.

Högintensiv träning

Högintensiv fysisk aktivitet kan vara snabbare löpning, simning, cykling eller gruppträning som höjer pulsen ordentligt.

Stegräknare

Har du stegräknare så kan du sträva efter att komma upp till minst 7 000 steg varje dag för att komma upp i rekommendationen.

Hur påverkar samhället dina val?

Hur fysiskt aktiva vi är handlar inte bara om individuella val. Våra möjligheter att röra på oss påverkas också av hur samhället är utformat. Faktorer som närmiljö, stadsplanering, transporter, skola och arbetsliv spelar stor roll för hur lätt eller svårt det är att vara fysiskt aktiv i vardagen.

Politiker och andra beslutsfattare har därför en viktig roll i arbetet för att skapa förutsättningar för mer rörelse. Cancerfonden lyfter fram att det behövs samhällsinsatser som gör det enklare för människor att välja fysisk aktivitet, oavsett ålder, bakgrund eller bostadsort.

Det kan handla om att bygga trygga gång- och cykelvägar, skapa grönområden och motionsanläggningar samt planera städer och samhällen så att vardagsrörelse blir en naturlig del av livet. Även skolan har en viktig roll genom att ge barn och unga goda möjligheter till fysisk aktivitet under dagen.

Samhället kan också främja fysisk aktivitet genom satsningar på idrott, friluftsliv och aktiva transporter, samt genom att minska de hinder som gör det svårt för vissa grupper att röra sig regelbundet. När miljöer utformas för att uppmuntra rörelse blir det lättare för fler att nå rekommendationerna för fysisk aktivitet.

För att förebygga cancer behövs därför inte bara kunskap om motionens hälsoeffekter. Det behövs också politiska beslut som gör det enkelt, tryggt och attraktivt att vara fysiskt aktiv i vardagen. Genom att skapa samhällen som främjar rörelse kan risken för flera cancerformer minska samtidigt som den allmänna hälsan förbättras.

Att göra det lätt att röra sig mer är en viktig investering i både folkhälsan och framtidens cancerprevention.

Det här gör Cancerfonden

Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men vi behöver också ha förutsättningar på samhällsnivå för alla att kunna leva hälsosamt.

Vi arbetar både med att finansiera forskning inom prevention, påverka folkhälsopolitiken och i olika dedikerade projekt.

Vi påverkar politiken

För att förbättra våra matvanor och förebygga både obesitas och cancer behövs insatser på samhällsnivå som skapar en mer hälsosam matmiljö.

Pris, utbud och marknadsföring är några av de faktorer som styr våra matval idag. Här finns goda möjligheter för regeringen, regionerna och kommunerna att göra det enklare att göra hälsosamma val, exempelvis genom att reglera utbud i offentliga verksamheter, använda ekonomiska styrmedel och begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel - inte minst till barn och unga.

Cancerfonden föreslår bland annat:

Inför en EU-standard för märkning av hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Förbjud marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för.
Anta mål för hälsosam livsmedelskonsumtion och ta fram en nationell handlingsplan för hälsosamma matvanor.
Använd ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor - kombinationen av skatter och subventioner är mest effektiv
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att utveckla en obligatorisk märkning för hälsosam och ohälsosam mat.
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att årligen följa upp branschens socker- och saltsänkningsinitiativ. Regionerna och kommunerna ska ta fram och implementera hälsofrämjande policys för upphandling av mat i offentliga verksamheter. Inför förbud för reklam för ohälsosamma livsmedel i kollektivtrafiken.

Upp och hoppa!

Idén till Sagasagors hälsosamtal föddes 2019 av Cancerfonden och Generation Pep. Vi samlade experter från både forskning och professionen, som förskolan, tandvården och barnhälsovården.

Mellan 2019 och 2025 utvecklade vi ett kostnadsfritt, barncentrerat material om hälsa för barnhälsovården, tandvården, förskola och skola. Konceptet är i linje med barnkonventionen och Socialstyrelsens kommande nationella hälsoprogram för barn och unga, där samarbete och tidiga insatser för barns hälsa står i fokus.

Läs mer om Saga Sagor

Spring ut och lek

Tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Hjärt-Lungfonden har vi utvecklat ett nytt verktyg som visar hur levnadsvanor påverkar risken att drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Genom simuleringar går det att förutse effekten av förebyggande insatser på sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet. Verktyget, kallat NCDSim, gör det möjligt att modellera hur olika riskfaktorer påverkar folkhälsan på lång sikt. Användaren kan simulera hur förändringar i till exempel rökning eller saltintag skulle påverka antalet insjuknade och samhällets vårdkostnader.

Läs mer om simuleringarna