Sol och cancer

Sol, val och cancerrisk – mer än bara ett individuellt ansvar.

Att vara ute i solen är för många förknippat med välmående, ljus och ledighet. Samtidigt är solens UV-strålning en av de största påverkbara riskfaktorerna för hudcancer. Hur vi exponeras för solen påverkas både av våra egna val och av de sammanhang vi lever i.

Hur hänger allt ihop?

Forskningen visar ett tydligt samband mellan UV-strålning och hudcancer. När huden utsätts för UV-strålning kan cellernas DNA skadas. Kroppen har system för att reparera skadorna, men om skadorna blir för många eller inte repareras korrekt kan det på sikt leda till cancer.

Risken påverkas både av den totala mängden sol man utsätts för över tid och av enstaka tillfällen med intensiv exponering, särskilt om man bränner sig. Barn och unga är extra känsliga, eftersom huden är mer sårbar och skador tidigt i livet kan få konsekvenser senare.

Hudcancer är i dag en av de cancerformer som ökar mest i Sverige. Utvecklingen förklaras till stor del av förändrade solvanor – till exempel att vi reser mer till soligare länder och vistas mer i stark sol. Samtidigt visar forskning att kunskap om riskerna inte alltid leder till förändrade beteenden, vilket gör att förebyggande arbete behöver nå längre än bara information.

Olika former av hudcancer

Vad kan du göra själv?

Det finns mycket du som individ kan göra för att minska risken för hudcancer. Det handlar framför allt om att anpassa sitt beteende efter hur stark solen är.

UV-index är ett mått på solens styrka, och när det är 3 eller högre behöver de flesta skydda sig. I Sverige gäller det ofta mitt på dagen under vår och sommar, men även utomlands och på hög höjd kan UV-strålningen vara stark.

Skydd kan innebära flera saker som tillsammans ger bäst effekt: att söka skugga när solen är som starkast, använda kläder som täcker huden, bära hatt eller keps och skydda ögonen med solglasögon.

Solskyddsmedel är ett komplement, särskilt för hud som inte täcks av kläder, men bör inte användas för att kunna stanna längre i stark sol.

Hur känslig huden är varierar mellan olika personer. Ljusa hudtyper bränner sig snabbare, men även mörkare hud kan skadas av UV-strålning och utveckla hudcancer.

Att undvika att bränna sig är särskilt viktigt, eftersom solskador som ger rodnad eller blåsor innebär att huden redan har tagit skada.

Så skyddar du dig mot solen

Sök skugga mellan klockan 11 och 15

Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller var i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.

Skydda huden med kläder

Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.

Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar

Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (minst 30) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning.

Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.

Sola inte solarium

Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer. Extra farligt är det för barn och ungdomar.

Hur påverkar samhället dina val?

Våra möjligheter att skydda oss i solen formas inte bara av vad vi vet, utan också av hur vår omgivning ser ut och vilka normer som råder.

Tillgång till skugga i parker, på skolgårdar och arbetsplatser kan till exempel påverka hur lätt det är att undvika stark sol. Likaså kan arbetstider och fritidsvanor styra när på dagen vi vistas utomhus.

Sociala normer spelar också en roll. I många sammanhang förknippas solbränna fortfarande med hälsa eller attraktivitet, vilket kan göra att människor medvetet söker solen trots kända risker. Samtidigt kan tydlig och återkommande information – som UV-index i väderprognoser – göra det lättare att fatta informerade beslut i vardagen.

Även strukturella insatser, som riktlinjer i skola och förskola, arbetsmiljöarbete eller stadsplanering som tar hänsyn till solskydd, kan bidra till att minska exponeringen på befolkningsnivå. När det blir enklare att välja skugga ökar också chansen att fler gör det.

Att minska risken för hudcancer är därför inte enbart en fråga om individuella val. Kunskap är en viktig grund, men den behöver kombineras med miljöer och sammanhang som gör det möjligt att omsätta den i praktiken.

Genom att både stärka individens möjligheter att skydda sig och skapa samhällsförutsättningar som stödjer hälsosamma beteenden kan risken för hudcancer minska. Det handlar ytterst om ett gemensamt ansvar – där både individ och samhälle spelar en avgörande roll.

Samhälleliga och personliga faktorer

Samhälleliga faktorer

De samhälleliga faktorerna handlar om vilka förutsättningar samhället ger oss. De som inte påverkas direkt eller kontrolleras av individen. Det handlar bland annat om:

Tillgång till mat i affärer, restauranger, idrottsarenor eller arbetsplatser
Prissättning av livsmedel
Marknadsföring av livsmedel och reklam av livsmedel
Regleringar och åtgärder som påverkar konsumtion och marknadsföring
Livsmedels innehåll och sammansättning av näringsämnen.

Personliga faktorer

De personliga förutsättningarna inkluderar faktorer, som är mer knutna till individens resurser, val eller preferenser: Det handlar bland annat om:

Om vi fysiskt kan ta oss till en matbutik
Om vi har råd att köpa mat som främjar vår hälsa
Hur enkelt det är att köpa, laga och äta mat som främjar vår hälsa
Individens egna preferenser, smak och kunskap.

Det här gör Cancerfonden

Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men vi behöver också ha förutsättningar på samhällsnivå för alla att kunna leva hälsosamt.

Vi arbetar både med att finansiera forskning inom prevention, påverka folkhälsopolitiken och i olika dedikerade projekt.

Vi påverkar politiken

För att förbättra våra matvanor och förebygga både obesitas och cancer behövs insatser på samhällsnivå som skapar en mer hälsosam matmiljö.

Pris, utbud och marknadsföring är några av de faktorer som styr våra matval idag. Här finns goda möjligheter för regeringen, regionerna och kommunerna att göra det enklare att göra hälsosamma val, exempelvis genom att reglera utbud i offentliga verksamheter, använda ekonomiska styrmedel och begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel - inte minst till barn och unga.

Cancerfonden föreslår bland annat:

Inför en EU-standard för märkning av hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Förbjud marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för.
Anta mål för hälsosam livsmedelskonsumtion och ta fram en nationell handlingsplan för hälsosamma matvanor.
Använd ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor - kombinationen av skatter och subventioner är mest effektiv
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att utveckla en obligatorisk märkning för hälsosam och ohälsosam mat.
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att årligen följa upp branschens socker- och saltsänkningsinitiativ. Regionerna och kommunerna ska ta fram och implementera hälsofrämjande policys för upphandling av mat i offentliga verksamheter. Inför förbud för reklam för ohälsosamma livsmedel i kollektivtrafiken.

Sola försiktigt säger vi

Idén till Sagasagors hälsosamtal föddes 2019 av Cancerfonden och Generation Pep. Vi samlade experter från både forskning och professionen, som förskolan, tandvården och barnhälsovården.

Mellan 2019 och 2025 utvecklade vi ett kostnadsfritt, barncentrerat material om hälsa för barnhälsovården, tandvården, förskola och skola. Konceptet är i linje med barnkonventionen och Socialstyrelsens kommande nationella hälsoprogram för barn och unga, där samarbete och tidiga insatser för barns hälsa står i fokus.

Läs mer om Saga Sagor

Solen är en cool én

Tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Hjärt-Lungfonden har vi utvecklat ett nytt verktyg som visar hur levnadsvanor påverkar risken att drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Genom simuleringar går det att förutse effekten av förebyggande insatser på sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet. Verktyget, kallat NCDSim, gör det möjligt att modellera hur olika riskfaktorer påverkar folkhälsan på lång sikt. Användaren kan simulera hur förändringar i till exempel rökning eller saltintag skulle påverka antalet insjuknade och samhällets vårdkostnader.

Läs mer om simuleringarna