Tobak och cancer

Rökning, snus och vape – mer än bara ett individuellt ansvar.

Rökning är den största påverkbara orsaken till cancer. Att inte röka är därför det bästa sättet att minska sin risk att få cancer. Det är aldrig för sent att sluta röka, cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter ett rökstopp. Att sluta röka förbättrar även prognosen för personer som har cancer.

Hur hänger allt ihop?

Rökning ökar risken för över 20 olika cancerformer samt för andra sjukdomar, som hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes och KOL. Rökning orsakar majoriteten av all lungcancer.

Cigarettrök innehåller omkring 7000 olika kemikalier. Hundratals av dessa skadar människokroppen.

Uppemot sjuttio av kemikalierna som cigarettrök innehåller ökar risken för cancer. Den som röker får i sig ungefär en fjärdedel av röken. Resten sprids i omgivningen och utsätter andra för passiv rök.

Insatser från samhället för att minska rökningen har varit effektiva i Sverige. I takt med att färre röker har insjuknandet och dödsfallen på grund av rökning minskat.

Ändå insjuknar fortfarande 4500 personer varje år i Sverige i cancersjukdomar till följd av rökning.

Tobaksrökning ökar risken för bland annat:

Vad kan du göra själv?

Först och främst. Bestäm dig för att sluta röka.

När du bestämt dig för att sluta: Förbered tobaks- och nikotinstoppet i god tid. Bestäm ett datum 1-3 veckor framåt i tiden när du vill sluta med tobak och nikotin.
Ändra dina vanor under förberedelsetiden. Under tiden du förbereder ditt stopp kan du bryta dina mönster genom att använda tobak och nikotin frånkopplat dina vanliga rutiner, till exempel på andra platser eller tider.
Städa undan dina rutiner, som askkoppen på balkongen eller snusdosorna i kylen.
Sluta helt på stoppdagen.
Ät regelbundet och var fysiskt aktiv.
Behöver du hjälp med tobaks- och nikotinavvänjning, vänd dig till Sluta-röka-linjen eller till din vårdcentral.
Besök 1177 för tips, råd och kontakter till vården.

Hur påverkar samhället dina val?

Hur mycket eller lite vi röker handlar inte bara om individuella val. Våra tobaksvanor formas också av de förutsättningar som finns i samhället. Faktorer som pris, tillgänglighet, marknadsföring och lagstiftning påverkar både om människor börjar röka och om de lyckas sluta.

Politiker och andra beslutsfattare har därför en viktig roll i arbetet för att minska tobaksbruket. Genom åren har flera samhällsåtgärder bidragit till att rökningen i Sverige har minskat kraftigt. Exempel på sådana åtgärder är höjda tobaksskatter, åldersgränser för köp av tobaksprodukter, rökfria miljöer samt regler för hur tobak får säljas och marknadsföras.

Priset på tobak är ett av de mest effektiva verktygen för att minska rökningen. När tobaksprodukter blir dyrare börjar färre unga röka samtidigt som fler vuxna väljer att sluta. Även begränsningar av reklam och exponering i butiker har visat sig påverka konsumtionen.

För att förebygga cancer behövs därför inte bara kunskap och stöd till individen, utan också politiska beslut som gör det lättare att leva hälsosamt. Genom en stark och långsiktig tobakspolitik kan samhället minska tobaksbruket och därmed förebygga många fall av cancer och andra sjukdomar.

Att skapa miljöer där färre börjar röka och fler kan sluta är en av de viktigaste insatserna för att förbättra folkhälsan.

Det här gör Cancerfonden

Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men vi behöver också ha förutsättningar på samhällsnivå för alla att kunna leva hälsosamt.

Vi arbetar både med att finansiera forskning inom prevention, påverka folkhälsopolitiken och i olika dedikerade projekt.

Vi påverkar politiken

För att förbättra våra matvanor och förebygga både obesitas och cancer behövs insatser på samhällsnivå som skapar en mer hälsosam matmiljö.

Pris, utbud och marknadsföring är några av de faktorer som styr våra matval idag. Här finns goda möjligheter för regeringen, regionerna och kommunerna att göra det enklare att göra hälsosamma val, exempelvis genom att reglera utbud i offentliga verksamheter, använda ekonomiska styrmedel och begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel - inte minst till barn och unga.

Cancerfonden föreslår bland annat:

Inför en EU-standard för märkning av hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Förbjud marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för.
Anta mål för hälsosam livsmedelskonsumtion och ta fram en nationell handlingsplan för hälsosamma matvanor.
Använd ekonomiska styrmedel för att främja hälsosamma matvanor - kombinationen av skatter och subventioner är mest effektiv
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att utveckla en obligatorisk märkning för hälsosam och ohälsosam mat.
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att årligen följa upp branschens socker- och saltsänkningsinitiativ. Regionerna och kommunerna ska ta fram och implementera hälsofrämjande policys för upphandling av mat i offentliga verksamheter. Inför förbud för reklam för ohälsosamma livsmedel i kollektivtrafiken.

Tobaken som gick upp i rök

Idén till Sagasagors hälsosamtal föddes 2019 av Cancerfonden och Generation Pep. Vi samlade experter från både forskning och professionen, som förskolan, tandvården och barnhälsovården.

Mellan 2019 och 2025 utvecklade vi ett kostnadsfritt, barncentrerat material om hälsa för barnhälsovården, tandvården, förskola och skola. Konceptet är i linje med barnkonventionen och Socialstyrelsens kommande nationella hälsoprogram för barn och unga, där samarbete och tidiga insatser för barns hälsa står i fokus.

Läs mer om Saga Sagor

Du är rökt

Tillsammans med Folkhälsomyndigheten och Hjärt-Lungfonden har vi utvecklat ett nytt verktyg som visar hur levnadsvanor påverkar risken att drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Genom simuleringar går det att förutse effekten av förebyggande insatser på sjukdomsfall, vårdkostnader och dödlighet. Verktyget, kallat NCDSim, gör det möjligt att modellera hur olika riskfaktorer påverkar folkhälsan på lång sikt. Användaren kan simulera hur förändringar i till exempel rökning eller saltintag skulle påverka antalet insjuknade och samhällets vårdkostnader.

Läs mer om simuleringarna