Fakta
- Helicobacter pylorei kan mätas via blodprov eller avföringsprov.
- Provet visar om bakterien finns i kroppen.
- Helicobacter pylori kan öka risken för cancer i magsäcken.
Vad betyder provsvaret?
Vad betyder provsvaret?
Helicobacter pylori är en bakterie som kan finnas i magsäckens slemhinna. Den kan orsaka magbesvär som ont i magen, illamående, uppkördhet och sura uppstötningar. I vissa fall kan bakterien leda till inflammation i magsäcken (gastrit) eller magsår. Ett test visar om bakterien finns i kroppen och om behandling behövs.
Provet tas för att ta reda på om besvär från magen kan bero på infektion med Helicobacter pylori.
Bakterien kan orsaka inflammation i magsäcken och leda till symtom som ont i magen, sura uppstötningar, illamående och i vissa fall magsår.
Provet tas också vid upprepade besvär trots behandling, vid blodbrist utan tydlig orsak, eller om man haft magsår tidigare.
I vissa fall tas provet inför långtidsbehandling med läkemedel som kan irritera magsäcken.
Helicobacter pylori är en spiralformad bakterie som trivs i magsäckens sura miljö.
Den sprids oftast från person till person via munnen, till exempel genom mat, vatten eller nära kontakt. De flesta smittas i barndomen.
Bakterien kan leva i magsäcken i många år och påverka slemhinnan så att en inflammation uppstår. Tillslut kan det ge symtom eller öka risken för sjukdom.
Inflammation i magsäcken kan i bland leda till att magsyra irriterar vävnaden. Det kan orsaka sår i magsäcken eller tolvfingertarmen.
En långvarig infektion med Helicobacter pylori kan öka risken för cancer i magsäcken, särskilt om det finns ärftliga riskfaktorer eller om bakterien orsakar inflammation i magens slemhinna, kronisk gastrit.
Symtom på Helicobacter pylori kan vara att du har ont i övre delen av magen att du har halsbränna eller sura uppstötningar, känner illamående eller tidig mättnadskänsla.
Upprepade magsår och blodbrist (utan tydlig orsak) är också tecken som läkaren kan vilja undersöka med ett prov.
I vissa fall testas också nära släktingar till personer med magcancer, eller patienter som ska genomgå långvarig syradämpande behandling.
Det kan också vara aktuellt att kontrollera om behandlingen mot bakterien har varit effektiv.
Det finns flera metoder för att undersöka om Helicobacter pylori finns i kroppen.
Avföringsprov (antigentest) visar om bakterien finns i tarmen. Används ofta före och efter behandling. Hög känslighet och tillförlitlighet.
Urea-utandningstest görs genom att du får svälja en vätska som innehåller ett ämne bakterien kan bryta ner. Därefter mäts gasen du andas ut. Ett positivt test visar att bakterien är aktiv i magsäcken.
Blodprov (antikroppstest) visar om du har haft kontakt med bakterien. Kan vara positivt länge efter att infektionen är borta, används därför mer sällan.
Gastroskopi med vävnadsprov görs genom att en tunn slang förs ner i magen så läkaren kan ta vävnadsprov från magsäcken.
Provet kan visa bakterien direkt och även kontrollera om slemhinnan är inflammerad eller om det finns sår eller andra förändringar.
Vilket test som används beror på dina symtom, ålder, tidigare sjukdomar och om du tidigare har fått behandling mot bakterien.
Ett positivt svar betyder att Helicobacter pylori finns i kroppen. Det betyder inte alltid att du har magsår, men om du har symtom kan det förklara dina besvär.
Vid ett positivt prov erbjuds nästan alltid behandling, även om symtomen är lindriga, eftersom det kan förebygga framtida problem.
Efter avslutad behandling görs ibland ett nytt test, särskilt om du haft magsår eller allvarliga besvär.
Det är då viktigt att du inte har tagit antibiotika eller syradämpande läkemedel de senaste veckorna, eftersom det kan påverka testresultatet.
Ett negativt svar betyder att Helicobacter pylori inte hittades. Det innebär att dina symtom beror på något annat.
Om du fortsätter att ha besvär kan läkaren gå vidare med andra utredningar, till exempel undersöka matvanor, andra mag-tarmsjukdomar eller läkemedelsbiverkningar.
Om testet visar att du har Helicobacter pylori får du oftast behandling med två sorters antibiotika som dödar bakterien och ett läkemedel som minskar magsyran (så kallad PPI – protonpumpshämmare).
Behandlingen pågår oftast i 7–14 dagar. Det är viktigt att ta alla tabletter enligt instruktion och att avsluta hela kuren, även om symtomen försvinner tidigare.
Biverkningar som illamående, diarré eller smakförändringar är vanliga men brukar gå över snabbt efter avslutad behandling.
Vid behov kan du få råd om kost, rökstopp och att undvika vissa läkemedel som kan irritera magsäcken.
Hos vissa personer kontrolleras om behandlingen har lyckats. Det görs oftast med ett nytt avföringsprov eller utandningstest tidigast fyra veckor efter avslutad behandling.
Inför kontrollen bör du inte ha tagit magsyredämpande läkemedel på minst två veckor, och inte ha fått antibiotika under den senaste månaden.
Om bakterien inte försvunnit kan en ny behandling behövas med andra sorters antibiotika.
Helicobacter pylori kan öka risken för cancer i magsäcken, särskilt om infektionen pågår under lång tid och orsakar kronisk inflammation i slemhinnan.
Risken är dock låg för den enskilda personen.
Regelbunden kontroll eller förebyggande behandling rekommenderas inte för alla, men kan vara aktuellt för personer med en nära släkting som haft magcancer eller som gått med en obehandlad infektion länge.
Hur du får svar på de prover som tagits skiljer sig åt beroende på vilka prover som tagits och var du lämnat proverna. Det är därför svårt att säga exakt hur just du får ditt svar, men en del provsvar kan du själv se om du loggar in i din journal på 1177.
Andra svar får du av din läkare, antingen via ett läkarbesök eller via brev.
Om du har frågor om dina provsvar eller saknar svar på prover som tagits är det bäst att kontakta den mottagning som beställde provtagningen.
En del av de prover du lämnar i vården, som blodprov eller vävnadsprov, kan komma att sparas i en så kallad biobank.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.