Det är vanligt att den som får cancer börjar ifrågasätta sina vardagsvanor. Ska jag sluta med kaffe? Bör jag ändra mina matvanor? Motionera mera?
Det är alltid är bra att sluta röka. Det minskar risken för en rad sjukdomar, minskar risken för komplikationer i samband med operation och gör att strålbehandlingen blir effektivare.
Studier visar att motion under cytostatikabehandling kan lindra biverkningar som illamående och trötthet. Det är också bra mot nedstämdhet och oro.
Att leva lite sundare kan ju också innebära att risken för en rad andra folksjukdomar minskar, till exempel hjärtinfarkt.
Många personer med cancer minskar på fettet i maten och börjar äta mer frukt och grönsaker.
Rent allmänt gäller rådet att låta bli att banta under en cancerbehandling.
De förändringar du vill göra, kan du diskutera med din läkare och sjuksköterska – helst också med en dietist.
Om du är mager och äter få kalorier till vardags är det direkt olämpligt att minska fettet ytterligare.
Då ska du tvärtemot äta en så energirik mat som möjligt. Rent allmänt gäller rådet att låta bli att banta under en cancerbehandling.
Motion i lagom mängd är bra för både kropp och själ. Fysisk aktivitet är ett bra sätt att känna att man gör något för att stärka sin hälsa och själv ha kontroll.
Många mår också psykiskt bättre när de har varit aktiva. Även under behandlingen kan man motionera, men det är viktigt att anpassa motionen till dagsformen.
Oberoende av vilken behandling du får kan du bli trött och behöva vara sjukskriven en tid. Hur trött man blir av sin cancerbehandling är individuellt.
Många tycker att det går bra att arbeta halv- eller deltid under behandlingen, medan andra känner sig för trötta för det.
Kom ihåg att det är du som är expert på vilken arbetsförmåga du har och hur mycket du orkar just nu – ingen annan!
Inte nog med att du är sjuk – därtill kommer för många en allt sämre privatekonomi på grund av utgifter för resor, behandlingar och annat.
Många cancersjuka har vittnat om hur en redan ansträngd ekonomi blir ännu värre av en långvarig sjukdom, med allt vad det innebär.
Det kan handla om stigande resekostnader, eller om andra omkostnader som spräcker budgeten.
Dra dig inte för att ta kontakt med sjukhusets kurator för att gå igenom situationen i lugn och ro. Det finns särskilda stipendier och bidrag som du kan söka.
Läs mer bland våra praktiska råd
När behandlingen är färdig och vardagen återvänder tycker många att allt borde vara frid och fröjd. Men paradoxalt nog är det ofta en jobbig period.
Utan stödet från sjukvårdspersonalen och utan den dagliga kampen för att hålla dig uppe kan det, konstigt nog, kännas tomt och ovant.
Samtidigt är du förändrad och ser tillvaron med nya ögon. Du kan känna dig mycket ensam.
Närstående och vänner kanske inte riktigt orkar längre och vill att allt ska vara som vanligt.
Du kan känna dig missförstådd när omgivningen förväntar sig att allt ska vara ”som vanligt”. Många behandlingar påverkar dessutom kroppen långt efter att den avslutats.
Hur vill jag leva?
När vardagen återvänt kommer en period av omprövning och nyorientering: Hur vill jag leva?
Arbetet kan få en ny innebörd i livet och det kan bli en bekräftelse på att man ”duger” när man kan börja jobba igen.
Att känna att man lever, arbetar, älskar och har kontakt med omgivningen – det är några av ingredienserna i det som brukar kallas livslust eller livskvalitet – och där var och en har sin bild av vad som gör livet värt att leva.
Den som en gång har haft cancer kan ha en känsla av att aldrig bli riktigt fri från oron: Tänk om jag får tillbaka min sjukdom.
Denna gnagande känsla kan dyka upp vid de mest oväntade tillfällen, inte minst i samband med enkla förkylningar och krämpor.
Minsta hosta eller lite ont i ryggen – och vips är misstanken där.
Så småningom lär du dig att tolka symtomen som tidigare, men vid kvarstående problem bör du kontakta din läkare.
Att gå på regelbundna kontroller upplever många som en trygghet – även om det innebär en påminnelse om sjukdomen.
Provtagning och undersökning ger snabbt besked och det kan kännas bra att få svart på vitt att allt är som det ska.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Sidansvarig
Elsa Hedenström
Leg. sjuksköterska, sakkunnig palliativ vård elsa.hedenstrom@cancerfonden.se
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.