Ta emot ett cancerbesked

Reaktionerna kan vara olika hos olika personer. De är beroende av vilka erfarenheter och upplevelser som du bär med dig sedan tidigare.

Varje år får över 60 000 personer i Sverige ett cancerbesked. I dag överlever 72 procent av dem och många kan leva vidare med cancer som en ”kronisk” sjukdom.

Det finns därför en stor grupp som vet hur det är att leva med cancer.

Gränsen mellan att vara "botad" och att inte vara "botad" håller på att suddas ut i och med att det nu finns bra behandlingar även när sjukdomen är spridd.

Även för de som inte kan botas kan många ofta leva ett bra liv med sin sjukdom. Det går ofta bra att fortsätta arbeta, ta hand om sina barn, skratta, roa sig, älska med mera.

På några ställen i den här texten finns citat från personer som har eller har haft cancer. Citaten finns med för att visa hur olika vi reagerar på allt som händer före, under och efter en cancerbehandling.

Att ta emot beskedet

Ordet cancer väcker oro hos de flesta människor. Trots att det numera finns goda möjligheter att behandla cancer i alla dess former (det finns över tvåhundra olika cancersjukdomar) finns den gamla oron kvar.

Varje sjukdom är unik och varje person är unik. 

Reaktionerna på att få ett besked kan vara väldigt olika.

För Bertil, 72 år, var det till exempel en bekräftelse på vad han länge misstänkt:

"När jag fick diagnosen prostatacancer blev jag konstigt nog mest lättad. I min egenskap av själasörjare och präst har jag mött många män med sjukdomen och jag vet att den kan ha ett ganska lugnt förlopp. Jag hade känt mig oförklarligt trött sista tiden. Så jag blev inte rädd."

Läs mer om symtom och behandling av prostatacancer

Medan Lena, 34 år, inte kunde förstå hur hon som alltid varit så frisk (inte ens förkyld de senaste vintrarna) hade kunnat få diagnosen lymfom:

"Det kändes som en förolämpning – mot allt jag levde för: mina barn, mina framtidsplaner och allt jag hade drömt om. Cancer var helt enkelt en sjukdom som inte drabbade mig!"

Läs mer om symtom och behandling av lymfom

Att få cancer kan i sig rubba den grundläggande tilliten i tillvaron. Reaktionerna i samband med att insjukna i cancer kan ofta beskrivas som en kris. 

En kris kan väcka starka känslor av sorg, apati och förvirring.

Ingenting är ”rätt” eller "fel” just nu. Låt krisen få ha sitt förlopp – den kommer att gå över. Efter det akuta skedet kommer lugnare perioder.

Krisens fyra faser

1. Chock
2. Reaktion
3. Bearbetning
4. Nyorientering

Många känner igen sig i de här faserna medan andra inte alls upplever dem. Hur du reagerar är individuellt och det finns inget som är rätt eller fel.

En del faser kan gå omlott, medan andra känns avslutade innan du går vidare.

Det är ganska vanligt att du kan ”ramla in i” känslor som du trodde var avklarade, men som behöver bearbetas ytterligare innan du kan ta nästa steg.

Den första tiden kan du ha svårt att koncentrera dig, uppleva overklighetskänslor och känna dig rastlös, rädd och nedstämd.

Efter diagnosen får du också upprepade besked efter provtagningar, eventuella operationer och ställningstaganden till behandling.

Tiden från diagnos tills du får ett slutgiltigt besked om allvaret i sjukdomen och den kommande behandlingen kan upplevas som mycket påfrestande.

Det är svårt att förhålla sig till sjukdomen innan du fått tillräcklig information.

Många beskriver det som att man inte har någon framtid, den är helt okänd och det går inte att planera.

Du kan befinna dig i flera olika krisfaser samtidigt, till exempel kan du ha börjat bearbeta innebörden av cancerbeskedet samtidigt som du är i reaktionsfasen efter information om behandlingen.

Att kunna leva i nuet och ändå både kunna blicka framåt och bakåt i livet hör till det som brukar kallas levnadskonst – något som du kan behöva öva dig på hela livet, hur sjuk du än är.

Det kan dock vara särskilt svårt när man väntar på besked. Forskningen har visat att oro och nedstämdhet ofta minskar när behandlingen startar och man vet vad som gäller under behandlingstiden.

Det gäller inte mig

Ett vanligt sätt att reagera på beskedet är att ha svårt att ta in att det handlar om cancer och att det är du själv som är berörd. Kan proverna ha förväxlats, kan de ha tagit fel på person?

Att tänka i sådana banor är ett sätt att skydda sig mot en obehaglig och hotfull verklighet. Ta den tid du behöver för att ta till dig den information du just nu kan smälta.

Många har också svårt att tänka sig själva in i rollen som cancersjuk. Tänk på att du är samma person som innan cancerbeskedet. Cancer är en sjukdom och inte en identitet.

Ett sätt att ta in beskedet kan vara att söka fakta om sjukdomen. Utvecklingen inom medicinen går snabbt, och till exempel en läkarbok som är äldre än några år kanske inte är särskilt aktuell.

Mer information om de olika cancersjukdomarna

Varför just jag?

Egentligen har jag aldrig känt mig sjuk. Den som är sjuk ska halta eller ha svårt att andas. Men visst inser jag att det jag varit med om är allvarligt. Jag tänker på eländet varje dag. Visst fasen gör jag det. En jävla otur, det är vad det är, alltihop.

– Börje, som har behandlats för testikelcancer.

Att känna vrede mot sjukdomen är normalt. Sorgen kan mycket väl ligga under vreden och du kan behöva gråta en hel del.

Om det dyker upp skuldkänslor kan de behöva tacklas, så att du inte fastnar i självanklagelser.

Även om de flesta är medvetna om att cancer är en sjukdom där man inte kan spåra orsakerna i det enskilda fallet, utan en sjukdom som beror på förvärvade skador i cellens arvsmassa (DNA), sprids många gamla föreställningar om skuld och straff.

Siffror om risker för cancer bygger på grupper av människor och inte enskilda personer. I de allra flesta fall är det inte möjligt att veta varför en enskild person får cancer.

Andra myter är att cancer kan smitta – vilket är fel – eller att den behandling du får kan skada omgivningen på något sätt.

Ytterligare påfrestningar är alla de larmrapporter om kost, motion och stress som florerar i dagspressen.

Inga klara orsaker

I vårt samhälle läggs nu stort ansvar på individen att leva på ”rätt sätt”. För de allra flesta cancerdiagnoser finns dock inga klara orsaker.

Många personer som drabbas av cancer och deras närstående har ändå ett behov av att hitta förklaringar till sjukdomen. Man söker i sitt liv efter faktorer som kan ha påverkat.

Omgivningen kan också komma med förslag och goda råd om hur du ska ändra dina vanor för att undvika att sjukdomen kommer igen eller förvärras.

Det kan vara jobbigt nog som det är, utan att du behöver extra belastningar i form av fördomar och mindervärdeskänslor.

Det är lätt att säga "ta en dag i sänder". För dig som är försvagad av sjukdomen och behandlingen kan det hjälpa att veta att du inte är ensam, och att var och en har sin värdighet och sitt människovärde – med eller utan sjukdom.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.