Matmiljö

Samhället

Vår matmiljö har stor betydelse för vår hälsa. Samhället kan skapa en hälsofrämjande matmiljö och ge förutsättningar för hälsosamma matvanor och en jämlik hälsa.

Vad betyder matmiljö?

Begreppet matmiljö är ett relativt nytt begrepp och inte helt lätt att förklara. Ett sätt att förklara är att det är de sociala, fysiska, ekonomiska och politiska faktorer som påverkar vilken mat vi väljer att köpa, äta och gilla.

Det innebär att vår matmiljö har stor betydelse för vår hälsa. Samhället kan skapa en hälsofrämjande matmiljö och ge förutsättningar för hälsosamma matvanor och en jämlik hälsa.

Vår fysiska miljö

Överallt där vi köper, äter, lagar och på olika sätt upplever mat är delar av vår fysiska matmiljö. Och i den fysiska miljön finns det många saker som avgör vad vi i slutändan väljer att äta.

Kvinna handlar grönsaker i butik — Den fysiska miljön avgör vad vi väljer att äta.

Det kan handla om hur en butik är utformad, vilken mat som finns att köpa där och vad den kostar. I den fysiska miljön blir vi även påverkade av marknadsföring och budskap som vi exponeras för.

Även samhällsplanering spelar roll, till exempel hur långt det är till en snabbmatsrestaurang eller vilken mat som finns att köpa i simhallen.

Vår sociala miljö

Det finns även mängder av sociala faktorer som har inverkan på vilken mat vi äter och hur vi ser på den. Matkulturer skiljer sig åt världen runt men även mellan olika delar av Sverige.

Familj äter mat vid matbord — Sociala faktorer har inverkan på vilken mat vi äter.

Religion, högtider och traditioner påverkar inte bara vilken mat vi äter utan vår syn och förhållningssätt till maten och måltiden. Till den sociala miljön kan även trender och normer räknas in.

Till exempel kan olika dieter, livsmedel och maträtter stiga och falla i popularitet beroende på trender och influenser.

Samhälle och individ

Vi kan också dela in matmiljön efter samhälleliga och personliga faktorer.

De samhälleliga faktorerna handlar om vilka förutsättningar samhället ger oss. De som inte påverkas direkt eller kontrolleras av individen. Det handlar bland annat om:

Tillgång till mat i affärer, restauranger, idrottsarenor eller arbetsplatser
Prissättning av livsmedel
Marknadsföring av livsmedel och reklam av livsmedel
Regleringar och åtgärder som påverkar konsumtion och marknadsföring
Livsmedels innehåll och sammansättning av näringsämnen.

De personliga förutsättningarna inkluderar faktorer, som är mer knutna till individens resurser, val eller preferenser: Det handlar bland annat om:

Om vi fysiskt kan ta oss till en matbutik
Om vi har råd att köpa mat som främjar vår hälsa
Hur enkelt det är att köpa, laga och äta mat som främjar vår hälsa
Individens egna preferenser, smak och kunskap.

Med en genomtänkt och hälsomedveten samhällsplanering av matmiljön kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa.

Källor:

Så påverkar Cancerfonden folkhälsopolitiken

Vi väljer själva hur vi ska leva våra liv. Men politikens uppgift är att skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Vi arbetar för att påverka folkhälsopolitiken, så att färre drabbas av cancer.

Varför är det viktigt för Cancerfonden att lyfta kopplingen mellan hälsosamma matvanor och cancer?

Ohälsosam vikt och matvanor orsakar tillsammans drygt fem procent av de påverkbara cancerfallen i Sverige och drygt 3 500 cancerfall skulle årligen kunna förebyggas.

Hälsosamma matvanor har en direkt koppling till minskad cancerrisk och är även viktigt för att stoppa den negativa viktutvecklingen på befolkningsnivå.

Att bryta mönster och förändra levnadsvanor kan inte helt lämnas åt enskilda individer. Samhället har ett ansvar att ge alla människor rätt förutsättningar att kunna leva hälsosamt.

Vilka politiska åtgärder är viktiga för att öka konsumtionen av hälsosam mat?

För att förbättra våra matvanor och förebygga både obesitas och cancer behövs insatser på samhällsnivå som skapar en mer hälsosam matmiljö. Pris, utbud och marknadsföring är några av de faktorer som styr våra matval idag.

Här finns goda möjligheter för regeringen, regionerna och kommunerna att göra det enklare att göra hälsosamma val, exempelvis genom att reglera utbud i offentliga verksamheter, använda ekonomiska styrmedel och begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel - inte minst till barn och unga.

Cancerfonden föreslår bland annat:

Inför en EU-standard för märkning av hälsosamma och ohälsosamma livsmedel.
Förbjud marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för.
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för upphandling av mat i offentliga verksamheter.
Ge Livsmedelsverket i uppdrag att utveckla en obligatorisk märkning för hälsosam och ohälsosam mat.
Inför förbud för reklam för ohälsosamma livsmedel i kollektivtrafiken.

Vad hände med min mat?

Avsnitt 1

I det här avsnittet reder vi ut vad begreppet matmiljö betyder och till vår hjälp har vi Maiju Wetterhall, dietist på Cancerfonden och Pia Lindeskog, sakkunnig på Folkhälsomyndigheten.

Avsnitt 2

I det här avsnitt granskar vi närmare hur vår fysiska miljö formar våra matval. Till vår hjälp har en helt vanlig småbarnsförälder och hans son. Dessutom får vi experthjälp av Nurit Nobel som forskar inom beteendedesign på Harvard University.

Avsnitt 3

I det här avsnittet pratar vi med Lulu Li, barnrättsrådgivare på Unicef, om hur föräldrar kan prata med sina barn om reklam och om ohälsosam mat. Vi träffar dessutom influencern Knivlisa och hennes barn för att höra vad de tycker om de senaste Tiktok-rätterna. Och inte nog med det, ni får även träffa barnpanelen, kanske de bästa experterna inom området.

Avsnitt 4

Vanor skapas tidigt i livet - både hälsosamma vanor och ohälsosamma. I dag lever vart fjärde lågstadiebarn med övervikt och obesitas. Och endast 3 procent av barnen i Sverige rör på sig tillräckligt och äter enligt rekommendationerna. Det betyder att 97% inte gör det.

Avsnitt 5

I det sista avsnittet träffar vi Pia Lindeskog, sakkunnig på Folkhälsomyndigheten och Nurit Nobel, forskare inom beteendedesign på Harvard University. De kommer svara på frågan: Kan samhället göra det lätt att välja rätt? Barnpanelen är tillbaka och de har värdefulla tips till alla beslutsfattare och politiker, så spetsa öronen noga nu!